Semester

Det händer mycket just nu. På semestern. Vädret är som i övriga landet. Hett!

Hästarna står inne på dagarna, vi rider på kvällarna och så är dom ute på nätterna. Dom har flyttat till sommarhagen på andra sidan vägen. Ungbaggarna har flyttat till hästarnas vanliga hage för att beta av hästarnas rator. Dom äter inte där dom gör sina egna behov nämligen. Men fåren äter gärna det långa, gröna, frodiga gräset som växer där. Ett av naturens under antar jag. Hästar och får har nämligen olika sorters parasiter.

Tackorna och lammen ska vilken dag som helst flytta över till en nyanlagd hage en bit hemifrån. Vi ska bara fixa det sista med elen och vattnet.

Nya altanen och uterummet håller som bäst på att byggas av maken och några hjälpande händer. Bla dom sommarjobbande tonåringarna.

Min semester börjar officiellt idag men egentligen i fredags då jag hade ledig dag. I lördags hade vi sommarens storrengöring av stallet. Fräscht och rent blev det.

Taxens och kattens dagar går ut på att hitta så mycket svalka som möjligt. Dom vaknar till framåt kvällen. Klokt tycker jag.

Resten av semestern ska ägnas åt diverse pyssel, små utflykter ner till sjön, besök av kära släktingar, och så ska jag åka på "tantridläger".

Varje sommar gör jag nåt kul ihop med mina kära hästtokiga kompisar. Förra året var vi fyra tjejer som åkte med husvagn till Falsterboderbyt. För två år sen var det ridläger och i år är det samma sak igen. Men egentligen är det förtäckta jättelånga tjejmiddagar ihop med likasinnade.

Vi umgås, pratar häst och lite annat, dricker vin, äter jättesmarrigt och bara myser. På ridlägret rider vi också förstås. Dels för instruktör och dels mysiga skogsturer.

Dom här tjejgrejerna är så otroligt viktiga.

Dom gör mig till en bättre människa.

Dagens bild föreställer maken som precis har börjat röja för nya altanen.

Vi ses när vi ses

Solnedgång

Var i kväll ute på en härlig ridtur. Vädret vackert och kvällen ljus. Underbart! Hemma igen, klockan börjar nära sig 11. Kastar en blick bort mot horisonten. Himlen exploderar av färger. Hade jag ine vetat att det var solen som var på väg ner så hade jag trott att det brann! Helt fantastiskt. Sprang in och hämtade kameran för att föreviga detta unika naturens under. Tyvärr blir det ju inte riktigt lika bra på bild som i verkligheten, men ändå......

Ville iaf dela med mig......

Visst är naturen underbar......

Särskilt en sen kväll strax före midsommar.

Bara några minuter efter att dom här bilderna togs så var hilen normalfärgad igen.


Ha en bra midsommar!

Så gick det med det bloggandet

Livet på landet är inte bara underbart och vackert, det har nackdelar också.

Som det här med internet....

Det har varit knas i flera veckor nu, lite till o från.

Har inte kunnat skriva kommentarer, inte kunnat blogga, inte kunnat skicka mail, inte kunnat ladda hem ljudböcker, inte kunnat ladda upp bilder på Facebook (ja, jag vet, jag är fast i det eländiga FB-träsket).

Inte betala räkningar eller köpa biljetter.

Men så, ikväll var det plötsligt otrolig fart på nätet. Ut i cyberrymden på ett kick, inget tuggande eller "Internet har tyvärr slutat fungera, söker efter en lösning på problemet".

Så nu skyndar jag mig att göra ett liet inlägg.

Idag har det varit kallt, blåsigt och regnigt men maken påstår att det gott kan regna ända fram till midsommar, bra för skörden.

Vi har gjort en ny hage till fåren och till helgen ska hästarn få flytta till sommarhagen är det tänkt.

Tonåringarna är inne på sista veckan innan sommarlovet.

Min ridbana är nästan klar! Vilken lycka! Har väntat på den i flera år.

Men på söndag åker vi till huvudstaden för att gå på konsert.

The one and only:

Bruce Springsteen!

Tror jag ska bjuda ner honom till oss ett par dar. Han skulle nog gilla att komma ut på svenska landsbygden. Eller vad tror ni.......

Dagens bild är tagen en tidig morgon för nån vecka sen. Hästarna tar en tupplur. För det mesta brukar dom ligga en i taget. Men den här morgonen sov stona och den gamle valacken, 30 år, höll vakt. Han hamnade dock utanför bild.

Ha det

söndag

Denna helg har vädret varit underbart! Har haft härliga ridturer i skogen tillsammans med dottern. Vi har jobbat på ridbanan. Plockat bort tonvis med sten och fyllt på med Paddex. Lite kvar men det närmar sig......

Idag har hela familjen, inklusive taxen, börjat med en ny fårhage. Vi har röjt ris och sly i kanterna av en gammal hage. Slagit i stolp. Många blir det....... Taxen har i sanningens namn inte slagit i några stolp, dock gjort sitt bästa för att utrota alla sorkar som tagit den gamla hagen i besittning.

Det är så kallt om nätterna så det växer inte så bra här i våra trakter. Spannmålet växer inte, betena växer inte. Det enda som växer utmärkt så är det nässlor och maskrosor.

Bjuder därför på maskrosorbilder idag.

Visst är det ogräs, men ack så vackert.

Ha en bra vecka!

Kärlek

Idag firar norrmännen sin nationaldag. Mycket kärlek. Såg litet inslag på Tv nu på morgonen. Vi älsker dette landet! Så kan kärlek se ut. Kärleken till ett land. Grynet Molvig läste en dikt av Hasse Alfredsson. Den handlade om kärleksförhållandet mellan två länder. Den var porrig och rolig.

En av mina sajberkompisar, Tindra, frågade för ett tag sen i sin blogg. "Vad är kärlek för dig"? Har sen dess funderat mycket på det. Tindra förmedlar mycket kärlek i sin blogg. Tindra har cancer. Hon skriver om sin kamp för att bekämpa cancern. Hon skriver också mycket om kärlek. Kärlek hon får men också kärlek mellan sina nära och kära. Och hon orkar dessutom ge mkt kärlek trots att hon har det så tufft just nu.

Läste en artikel i Land förra veckan där Lill-Babs berättade vad kärlek var för henne.

Vad är kärlek för mig?

Tror att kärleken har många ansikten.

Den största kärleken är nog kärleken till barnen, förstås. Den kärleken gör ibland ont. Den blir nästan mer än man kan bära ibland. Hjärtat värker när nåt av barnen har det jobbigt, när nån är taskig, när dom har kärleksbekymmer, när dom förlorar en match, misslyckas på en skrivning, är tvungna att gå till skolan med finne på näsan, när dom är sjuka, osv, osv.

Kärleken till mannen i mitt liv. Vi har varit ihop i 21 år. Oj, vad tiden går. Känner varann väl. Är inte längre lika hett nyförälskade men tur är väl det, det hade man inte orkat med. Numera är det en varm, mjuk, skön kärlek. Ibland pirrig också, ibland bara trygg och mysig. Vi är ett bra team, han och jag. Vi vet vad den andre tänker och känner. Vi ger varann trygghet, frihet och, förstås, en hel del njutning.

Kärlek är också det jag känner för alla djuren. Familjens älskade tax som ingen av oss kan tänka sig att leva utan. Som alltid är lika lycklig varenda gång vi ses. Som tycker att matte är den mest underbara personen i världen, alltid!

Kärleken till hästarna. Ginna som buffar och hälsar genom att blåsa mig på kinden. Sen vänder hon bakdelen till och vill bli kliad på rumpan. Chickan som är lite mer reserverad men visar sin kärlek ändå. Stallkatten som kryper upp i knät och spinner så det dånar.

Mitt gamla flasklamm som numera är nio år men bräker på det där speciella sättet som alltid berör mitt hjärta.

Kärleken till mina föräldrar, syskon, syskonbarn, makens släktingar.

Alla har sin lilla speciella plats i hjärtat.

Kärleken till bästisen och andra vänner.

Nu måste jag erkänna att det rinner en liten tår nerför kinden och det får avsluta dagens inlägg. Hör att maken kör traktor härutanför. Måste nog gå ut och pyssla om honom lite.....

Mycket kärlek!

Seeja!

Måndag

Idag är det verkligen en riktig måndag. Men det kan man kanske ta när man haft en sån helg som vi haft. Valborg var lugnt men vi hade planerat att åka till Blekinge fredag morgon. Jag har hela min släkt där.

Här skulle det firas födelsedagar!

Eftersom vi är lantisar så kom vi naturligtvis inte iväg så tidigt som vi skulle eftersom det blev vajsing med strömmen i hästhagen, strul med bilen, och traktorn som vi skulle ta fram foder till fåren med tjabbade också.

Men vi lantisar är vana och hetsar inte upp oss för det.

Flexibel är vårt mellannamn.

Det är bara att beta av en sak i sänder.

Vid 11-tiden kom vi iaf iväg.

Stannade till i Växjö och plockade upp systerdottern.

Sen firade vi i två dar.

En 50-åring, en 45-åring och en 15-åring.

Det var fester som hette duga vill jag lova!

God mat, mycket mat. Massor av gott vin. Solsken och våren i sin allra vackraste skrud.

På lördagen hjälpte vi till att sjösätta systers båt. En upplevelse i sig.

Sen åkte några av oss en sväng och gick på konstutställning och loppisar.

Handlade lite småprylar. Tänk att sånt som någon ratar kan vara rena fyndet för någon annan!

Mina föräldrar var lyckliga och glada. Det är inte så ofta som alla barn och barnbarn samlas på en och samma gång. Kusinerna i åldrarna från 8 till 22 umgicks som en jättestor syskonskara. Länge sen vi hade ett så härligt släktkalas.

Då kan det faktiskt vara värt att vara lite sliten så här måndan efter..........

Ja, det är måndag morgon.......

Nu måste jag rusa. Ska hämta sonen som kommer med bussen från stora staden.

Seeja!

Onsdag

Onsdagar är mina längsta dagar på jobbet.

Ändå så tror jag alltid att jag ska vara pigg, fräsch och full av energi när jag kommer hem. Ha! Inte en chans.

Har precis slängt in en ugnspannkaka i ugnen (förstås).

Bra mat för en 15-årig son och en hårt kroppsarbetande man. Mindre bra för mig som kämpar med dom sista kilona kvar till målvikten. Får bli omelett till mig.

Hör genom den öppna altandörren att fåren bräker och pockar på uppmärksamhet. Jag kommer!

Ska bara....

Tänk så ofta man säger sådär.

Jag har en liten tendens att drabbas av lätt panik över allt jag vill och "måste" göra, speciellt så här på våren.

Långa ridturer under ljusa vårkvällar, städa sadelkammaren, se över staketen, tvätta fönster, städa garderober, rensa i rabatter, klippa rosor, plantera, måla om både här och där.... Osv, osv. Och sen blir det liksom övermäktigt och det blir ingenting av nånting....

Helknäppt!

Nu ska jag iaf få i mig en omelett och sen ta en liten tur med Chickan i skogen.

Kram